Förlåt tusen felsteg, den enda jag kunde vara.
Men du är fan inte samma person längre.
jag är less less less, på allting just nu.
Orkar ingenting, vill ingenting.
Utan Ida skulle jag nog inte ens ta mig till skolan.
Tack Ida, för att du finns där, fast du inte alla gånger orkar själv.
*puss*
<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar